Soldattorpet Humbla
Om soldattorpet Humblas historia.
Soldattorpet i Holmsvattnet, nr.37 i Skellefteå kompani, låg högt beläget vid sjöns norra sida. Platsen har kallats ”Rotbacken” och låg på nuvarande stugtomt 2:34, en knapp kilometer väster om bönhuset, nära sommarstugan på vänster hand vid vägen ner till sjön. En underbar utsikt över sjön Holmsvattnet mötte torpets invånare varje morgon.
Namnet på rotet var från början av 1660-talet Humbla. 1695 blev roteringen för övre Norrland klar. I Uttersjön, Lövångers kompani, fanns ett torp med samma namn. Kan det vara orsaken till att byns torp 1762, enligt en annan uppgift 1757, bytte namn till Holmberg? Humbla är ett gammalt fornnordiskt/ germanskt namn som sägs vara ljudhärmande, och höra ihop med insekten ”humlan”. Att man förr hade ett b mellan m och l hör du om du uttalar ordet sakta än i dag! Det- samma gäller också växten Humle (förr Humble). Humbla är också ett släktnamn i landets södra delar. I Sölvesborg finns det ett hotell med detta namn!
Det är inte lätt att avgöra när torpet uppfördes. Knappast före 1695 då alltså roteringen fick fastare form. De anställda soldaterna bodde inte alltid på ”sitt torp”. Till övningarna på Gumboda hed och krigen kunde man fara från andra ställen än från sitt torp. Understödet kom i alla fall från de utsedda rotebönderna. Hur soldaterna kunde försörja sig på solden och torpet är svårt att förstå. Många barn, upp till 14 st. i något fall. Sjön Holmsvattnet blev nog räddningen många gånger, även för övriga bybor. Många stannade också på det jordbruk som de växt upp på, och många gånger övertog när soldattiden var till ända. När de slutade hette det att de avskedades, för oss ett negativt laddat ord, då betydde det bara att tjänstetiden som soldat var över.
Före 1695 stod hemman nr.2 i Holmsvattnet ensam för en soldat men efter roteringen delades kostnaden med nr.18 i Sjöbotten. Roteringen infördes redan på 1660-talet. Hemman nr.1 i Holmsvattnet låg under rotet i Gummark, rote nr.50 i Skellefteå kompani. En del av skatten från nr.1 gick också till ett rote i Norsjö (nr.61). Utöver skatten till sina roten betalade bönderna i byn till underhåll för div. befäl: ex. korpraler, furirer och löjtnanter. Det skulle eg. vara tre hemman kring ett rote, 16 hemman för avgiften till en korpral och 23 för lönen till en löjtnant! Ett ganska rörigt och betungande system, men väl uträknat till daler, ören och antal penningar. Under åren 1792 – 1797 betalade ex. rotet nr.37 skatt till furiren också.
En förklaring till varför man på en karta från 1770-talet har ett soldatnybruk ungefär på nuvarande 2:20´s plats, gamla Hedmans gårdstomt, är att soldaten Hybäck/ Högborg i Gummark, efter avsked kom till Holmsvattnet. Hustrun var från nr.1 i byn. Gränserna mellan nr.1 och 2 var flytande denna tid. Mellan dem, längs bäckarna från Svarttjärn, ´Risänget´ och Håsamyran, låg det också en rad utskiften/urfjäll som hörde till hemman i Svarttjärn. Johan Nilsson Hybäck, efter honom kallas rotet för Högborg, försvinner ca.1760 men hade troligen tidigare husat upp nybruket i Holmsvattnet, där änkan från nr.1 med en dotter bor kvar ett tag.
För rotena utsågs en plats där små odlingar togs upp och en ”halv parstuga med litet fähus” uppfördes. Soldaten skulle också få släpkläder, en uppsättning för dagligt bruk. Byggnaderna liknade kravet för att få sitt kronohemman skattlagt och bli ett eget mantalsatt skattehemman. Några soldater grundade nybruk i byn efter sin tjänstetid. Hans Olov Jonsson Holmberg med Stenfors och Nils Olov Nilsson Holmberg, näst siste soldaten, Torgny Holmbergs farfar, med sitt Nylunda, där Patrik Andersson nu bor. Nils Olov N. Holmberg fick ta med sig torpbyggnaden till Nylunda. Kan nockstocken där avslöja när torpet först uppfördes? Stenfors och Nylunda är inte mantal satta. Jon Jonsson Holmbergs nybruk från 1830 mantal sattes då sonen, som kallar sig Holmqvist, köpte mantal ur hemman nr.2 av Jonas Andersson, inför det stundande Laga skiftet. Detta område, in mot Sandvik, kallas ibland för ”Ottos” efter Otto Mattsson, numera Anita och Tomas Mattsson.
Byns två hemman och Falmark nr.18 var ganska stora med 15 – 20 kor, småboskap i minst lika stora antal, gärna mer än en häst, ofta flera pigor och drängar. Även om de periodvis kunde ha det kärvt. De sociala nätverken var inte mycket att hurra för om nödår och tidig död slog till.
Tittar vi på de soldater som passerat revy på rote nr.37 så är det ”ungefär” 13 stycken Humbla fram till 1762 och ca. 9st. Holmberg, till roteringens upphörande 1901. ”Ungefär” då källorna inte riktigt är överens. Källorna är bybon Ivar Lindmark´s, sockenbon Elof Lindmark´s och umebon Lennart Andersson´s. Den sist nämnde, nämner i sin tur sina källor, främst militärens egna Generalmönsterrullor – som ibland har ´minnesluckor´! Alla tre uppgiftslämnare är inte längre i livet. Boken med Ulf Lundström red. 1650-1790, kan också nämnas, men källan där är i synnerhet Elof Lindmarks genomgångar av byarna häromkring.
Under rotetiden från sent 1600-tal ända till början av 1800-talet, från Svensk stormaktstid till förlusten av Finland, avlöste krigen varandra, för att sedan övergå i den långa fredsperiod vi nu haft i 200 år! Ständiga bråk med Danmark/Norge om gränserna i söder och väster, ständiga bråk kring de svenska områdena runt hela Östersjön och ständiga bråk med ett Ryssland som växte sig allt starkare.
Två freder som sved extra mycket och som föregicks av krig där många rotesoldater fick sätta livet till är den i Nystad 1721 och den i Fredrikshamn 1809. Båda platserna ligger i Finland. I Nystadsfreden förlorade vi Livland, Estland, Ingermanland, en del av Karelen och Viborgs län samt öarna Dagö och Ösel. Den svenska stormaktstiden tog slut med Karl XII´ krig! I Fredrikshamn förlorade vi 1/3 av allt vårt land, nuvarande Finland. Med krigen under Gustav III´s och Gustav IV Adolf´s tid gick även de områderna till den store grannen i öster. Utöver ovan nämnda ofredstider kan tiden med hattar och mössor och Fredrik I av Hessen, Karl XII´måg, nämnas. Flera soldater från rotet dog och fick ersättas i snabb takt i striderna 1740-1743.
Humbla tiden var långt värre än speciellt den senare Holmbergsepoken då fred rådde. Ibland tömdes nästan befolkningen på män i aktiv ålder på grund av förskrivningen av rotesoldater. Mot Karl XII´s slut sägs det vara 32 söner och drängar på 370 döttrar och pigor i Skellefteå kommun. Då bodde det bara knappt 1300 vuxna i kommunen!
Anställningsår Namn Från Död/avsked
1663-1694 Olov Andersson Humbla Hjoggböle Avsked
1695 Anders Olovsson Humbla Tjärn 1706 i Polen
1707 Lars Olovsson Humbla Renbergsvattnet 1709 i Poltava
1710 Jon Jonsson Humbla ? Död i Nymynde
1712 Olov Jonsson Humbla Falm.18,Sjöbotten Avsked
1721 Anders Svensson Humbla Burvik ? Avsked 1735
1736 Banjamin Svensson Humbla Yttervik 5 Annat rote, Död i Wilmanst
1740 Anders Olovsson Humbla Holmsv. Nr.2 Byts ut 1741?
1741 Anders Hansson Humbla Morön 5 Dog i fångenskap 1742
1742 Johan Olovsson Humbla Holmsv. Nr2 1742 i strid
1742 Olov Ersson Humbla Burvik 7, tid. vargeringsman 1743 i strid
1743 Olov Olovsson Humbla Falm.19 Sjöbotten Avsked 1748
1748 Olov Jonsson ,Humbla,kallar sig Holmström? ? Dog i fångensk. 1762
1762 Per Persson Holmberg Bureå/Svarttjärn Avsked 1792
1792 Anders Olovsson Holmberg ? Avsked 1795
1795 Anders Jonsson Baikman Holmberg ? 1808 krig i Finland
1809 Hans Larsson el. Persson Holmberg Falm.18 Sjöbotten Avsked 1823
1823 Jonas Hansson Holmberg ? Avsked 1849
Enligt Jon Jonsson Holmberg och enligt generalmönsterr.
Är de samma personer? Se soldatnybruket ovan!
1850 Hans Olov Jonsson Holmberg(6 fot 2 tum!) ? Avsked 1876
1876 Nils Olov Nilsson Holmberg Vallen Avsked 1892
1892? Johan Ludvig Oersson Holmberg Mjödvattnet/Tjärn Rotet upphör 1901
